Strejk, strul och storartat slut
Så har en torsdag passerat och strejkerna fortsätter med ominskad styrka runt om i Europa. I samtliga större städer i Frankrike tågar ungdomar gatorna fram hand i hand med lärare, jämsides tågar föräldrar fram med sina barn. Orsaken är förändringar av pensionsvillkoren, det som i Sverige löstes efter över ett decenniums utredande. Pensionen är för unga i Sverige ungefär lika intressant som att återse Karl Gerhard på Cirkus. Men för unga i Frankrike är pensionen just nu det hetaste du kan ägna dig åt. Varför är det så ?
Till att börja med är antagligen strejken i sig viktigare än pensionen för de franska ungdomarna. Att franska ungdomar tar till gatorna säger nog mer om det franska utbildningssystemet, där man gallras ut och kan bli av med allt om man inte fixar sista tentan, än om deras engagemang i samhällsfrågorna. För de få unga jag träffat i Sverige som har någotsånär koll på sin pension har dessa ofta en mycket blygsam uppfattning av vad de kommer få. Många har extrajobbat på korta kontrakt och samlat på sig små pensionspotter som sedan är låsta till just den fond de från början valt, med höga avgifter för att byta. Ännu färre är de jag känner som har superkoll och är lugna över sina pensionsbesked. Det är som att man inte vågar tro på en värdig pension. Det positiva med dessa pensionsdespoter är att de är så lätta att glädja. För även om man jobbat hos olika arbetsgivare får man genom kollektivavtalet garanterat ett värdig pension som är både flyttbar och könsneutral. Om detta höll TCO i dag ett fullsatt seminarium.
Även i Polen brottas många unga med korta anställningar, låga löner och en tuff vardagsekonomi. För trots att lägstalönen höjts med nästan hälften på fyra år är Polen fortfarande det land med störst löneskillnader i EU. Detta var något av det som uppmärksammades på Solidaritets 25:e kongress som startade i dag. Stående och med allsång av Polens nationalsång bars Standaren fram till talarstolen. Därefter skedde först välsignelse av katolsk präst, och högtidliga tal av Solidaritets ordförande Janusz Sniadek, samt därefter av kongressgeneralen och slutligen av en representant för Solidaritets ungdomsavdelning, tillika nybliven världsmästare i boxning. Att det skulle bli debatt och motsättningar om vem som skulle väljas till ordförande stod klart tidigt, när inte mindre än tre talare började kritisera Solidaritet för att tala för mycket om framgångar och för lite om utmaningar redan vid revisionsberättelsen.
Enligt programmet skulle ordförande röstas fram redan innan lunch. Men först klockan 20.00 kunde vinnaren ta på sig den gula ledartröjan och hålla segertal. Vad var det då som hände ? Dels fick vi lyssna på en rad vassa frågor, bland annat om Solidaritets politiska anknytningar, dels blev det fel i röstproceduren. Det visade sig nämligen att röstsedlarna hade ett tryckfel, varpå en formell misstroendeförklaring skedde med resultat att man istället för att kryssa, skulle ringa in namnet på den kandidat man röstade på. Efter nya protester tog presidiets ordförande till orda och fastslog att det är lika bra att riva de felaktiga röstsedlarna och skriva ut nya. Själva röstandet skedde sedan regionvis, 11 regioner placerade vid 11 bord, och sammanlagt 322 röstberättigde ledamöter. En lång kö kom dock snabbt att bildas och i andra änden satt en äldre bestämd dam i rullstol med ena handen över springan på urnan, den andra avprickande ledamöterna. Cirka 18.30 hade alla röstat och rösträkningen påbörjades.
Samtidigt fördes vi internationella gäster till en annan lokal för att samla tankarna över en bit middagsmat. Samtalet runt middagsbordet kom att svepa från vem det blir, till hur man återlär sig språk efter en stroke, till Panaf och den belgiska regeringskrisen. Efter middagen fördes vi upp till terassen på kongressbyggnaden för en show. Showen bestod av helt överdådig ljud, ljus, fyrverkeri, fontän och vattenångsljusspel av Solidaritets Historia. Så slutligen fördes vi in i kongressalen på nytt för presentation av röstresultatet:
Piotr Duda: 166 röster
Janusz Sniadek: 139 röster
Solidaritet har således en ny ordförande i Piotr Duda och ett ambitöst handlingsprogram för dess kommande utmaningar.
